Har ni nån gång funderat på hur det skulle förändra folks liv om ni inte fanns?

Nu när ja skriver detta kommer folk antagligen tro att ja är självmordsbenägen och "fjortis" och allt va de nu är, men det var bara en tanke som slog mig.

Mina tankar var mest, undra vilka som förutom familjen som verkligen skulle sakna en?
Skulle "gamla ex" och "förra vänner" som man kanske inte har någon vidare kontakt med sakna en eller bry sig?

Jag har själv aldrig vart med om detta då dom "jag" förlorat var två vänner som jag umgicks med tiden innan dom gick över till andra sidan.

Men hur skulle man reagera om t.ex. en barndomskompis man kanske inte pratat med på flera år skulle råka ut för något?
Känner man saknad för dem eller är det ångest över att man tappat kontakten?

Eller någon man varit tillsammans med och kanske skildes åt som ovänner?
Skulle denna känna något?

Nej fy!!!
Mina tankar som först var lite "undra vilka som skulle sakna mig" har nu ändrats till att jag vill ta fram telefonkatalogen och försöka få tag i mina "forna bästavänner". Kan inte komma på att jag skildes som ovänn med någon kompis så dom skulle kanske uppskatta ett telefonsamtal och höra lite vart livet fört oss.

Nej nu blev det för många tankar så jag har tappat tråden till o med :S

Men kom iaf fram till en bra sak med att skriva ned detta.
Heller känner ja sorg än ångest, för sorgen "lättar" med tiden det gör inget man ångrar, det får man alltid leva med.