Jani, nu har jag suttit o spanat runt lite här, så kom tanken upp.

Vad är en RIKTIG vän?

Vad tycker ni?

En riktig vän, är det den man vet finns där när de absolut behövs men aldrig annars?
Eller är det den som ringer bara för o höra vad man gör eller hur det är?
En riktig vän, är det den man delar skratt, gråt och ilska med?
Eller kanske igentligen så skulle man hitta den absolut BÄSTA vännen i den person som pratar mest skit om en?
Eftersom den personen är väldigt intresserad av ens liv redan.
En riktig vän kanske är den som träder fram när det redan är försent, & inser att den saknar en?
Eller nej föresten. Jag ångrade precis den raden, om man inte umgås eller saknar någon i "livet" så är det ingen vän om den helt plötsligt börjar bry sig i "efterlivet". Känns mer som "tyck synd om mig vänskap" då.
En riktig vän är det den man kännt hela livet, kanske tappat kontakten med, men när man ses igen så är det som om inget förändrat sig på flera år?


Ja vet inte var lite tankar som kom upp bara. JAG vet knappt vilka som är mina vänner igentligen. Men varför ska jag "bry mig"? När vissa andra inte verkar "bry sig" om mig och våran vänskap (om det nu är det).

Jag har iaf kommit fram till genom o skriva detta att en vän tycker inte jag är någon som finns där, utan en vän är den som verkligen bryr sig!!! Kanske den inte förstår det, men försöker iaf. Så nu tänker ja, HUR många gånger har inte JAG sagt, "jag finns här om du behöver mig/något".
När jag isjälva verket skulle ha sagt eller menat, "Jag bryr mig om dig & hur du mår, finns det något jag kan göra för o hjälpa dig?"

Ju mer man funderar över detta ju mindre förstår man :S riktigt förvirrande ;p